Framtids hus löser problem med dålig luft

Lider du av trötthet? Huvudvärk? Upplever du problem med luftrören? Det kan bero på hemmets ventilation. Att ha dålig ventilation i hemmet kan leda till stora hälsoproblem och det är viktigt att man som hus- eller lägenhetsägare är medveten om detta.

Det är på grund av hemmets luft som vi kan påverkas negativt, om den inte är av rätt kvalitet enligt Luftmiljöverkets riktlinjer kommer du tids nog att få problem. Om du är osäker på luften i ditt hem kan du enkelt ta reda på ifall den håller en tillräckligt hög kvalitet. På till exempel e-klok.se finner du all information du behöver och dessutom välja att köpa hem en luftfuktare som ger en bättre inomhusmiljö.

Det är dock mest äldre hus som har problem med hemmets luftfuktighet och liknande (även om det självklart kan förekomma även på nyare hus). Men det som kommer att bli framtidens hus, där ska problemet inte existerat. I framtidens hus kommer husen vara energisnåla och även ha koll på hur vi lever.

Detta skriver man om i en artikel från Dagens Nyheter som går att läsa här. I artikeln skriver man om ett helt bostadshus som levererat i moduler där de enkelt staplar huset. Som i ett legobygge. Det heter Living AB. Varför är då detta framtidshus? Jo, i huset finns kablar på 15 000 meter med sensorer som är spridda över hela byggnaden. Tack vare dessa sensorer kan allt som händer i huset mätas och registreras. Varje gång ett fönster öppnas, en mobilladdare kopplas in och så vidare. Allt som går att mäta, mäter byggnaden. Varför är då detta av intresse, och för vem?

Resultatet ska samlas in via data för att hjälpa forskare att skapa bättre bostäder i framtiden. Men trots att det hela är ett experiment, så är det riktiga människor som bor i huset.

– Vi kommer kunna se om de börjar leva olika i kluster. Till exempel om de förbrukar olika mycket energi för att de lagar mat olika mycket och vad det beror på. Vad händer till exempel om vi sänker temperaturen i det ena klustret men höjer den i det andra? Sådant kan data hjälpa oss att förstå. Linnéa Källgård, som driver projektet tillsammans med bland andra HSB och Chalmers.